Köpt min första app:-)

Sådär ja! Nu har jag köpt min första app till min opålitliga mobiltelefon. Valet föll självklart på Mammamage-appen, som innehåller övningar för att stärka den djupa bålmuskulaturen och läka diastasen mellan magmusklerna (d.v.s. minska separationen efter genomgången graviditet och förlossning). Och nu har jag tränat det första passet på nivå 1. Det känns! Klurigt var det också, och jag tror inte riktigt att jag har full koll på att jag har rätt. Men eftersom jag blev trött på djupet av magen måste jag ha gjort mer rätt än fel i alla fall.

En av övningarna kunde jag nästan inte göra alls (liggande huvudlyft). Antingen är jag för svag i de inre magmusklerna, eller så beror det på att min rygg och nacke inte är vad de borde vara, eller en kombination av dessa två anledningar. Ett naprapatbesök vore verkligen inte fel nu, men jag vet inte hur jag ska få till det. Neo är fortfarande så liten och så infernaliskt mammig, och mannens pappasjälvförtroende vad gäller bebisar är under all kritik, så jag vågar inte överlåta den lilla i den storas vård, om jag säger så. Det kan sluta i katastrof, och den risken vill jag inte ta.Vi bråkade så himla mycket när Noah var liten just p.g.a. att mannen tyckte att det bara var jag som dög - eftersom jag var den som hade maten. Fast det är ju inte alltid så att det är amning som behövs...

Annars har dagen varit både bra och dålig. Bra för att jag fick träna imorse, tack vare att Noah passade Neo en liten stund under "kettlebellsdelen" (sedan blev det bärsjal), bra för att mina föräldrar har varit på besök och lekt med barnen, bra för att mannen och jag har kunnat föra ett vettigt samtal under eftermiddagen. Dålig eftersom vi har tjafsat desto mer. Framför allt för att jag tycker att han är så sur och grinig mot mig hela tiden, vilket han förstås inte tycker att han är. Han är trött, jag är trött, han har ont i ryggen, jag har ont i magen, vi har ett litet klängigt mammigt barn och ett större väldigt pappigt barn och båda ungarna pratar/skriker mer eller mindre konstant och blir ilskna om vi försöker prata med varandra... Som bäddat för bråk.

Sedan tycker jag - men säger inte - att jag får dra ett väldigt tungt lass här hemma. Även om mannen tar hand om Noah när han är hemma och gör vissa "större" saker vad gäller huset, är det jag som sköter marktjänsten. Handla, laga mat, tvätta, städa, ta hand om Neo... Alla nätter med Neo, som just nu är snorig och därför extra gnällig nattetid. Han vaknar och gråter för att han är så täppt i sin lilla näsa, och det enda sättet han vill sova på är att ligga på magen med ansiktet inborrat i min halsgrop. Inte så bra sovställning för mig, men bättre med dålig sömn än att inte få sova alls.