Sämsta tänkbara nästan

Sommaren lider mot sitt slut, och så gör även min föräldraledighet på heltid. Den 1 oktober ska jag börja jobba halvtid, och mannen vara hemma på halvtid. I samband med det byter jag jobb - och ser SÅ fram emot att slippa fasta arbetstider, trist transporttid till och från jobbet, närvaroplikt och stämpelklocka. Lägg därtill en liten löneförhöjning och jobb inom ett relevant och högaktuellt område som jag verkligen brinner för samt möjlighet att vidareutvecklas och bredda min kompetens samtidigt som jag tar tillvara gammal sådan... Jo, det blir nog bra det här, det måste jag tro.

Vad som är lite tråkigare är att det har gått utför med min vikt och delvis även mitt ätande, för när jag går ner i vikt blir jag knäpp i huvudet rent ut sagt, och tänker fel. Blir ortorektisk. Det började egentligen med en magsjuka, och sedan var bollen i rullning. När jag försöker strypa mitt stora kvällsmål och äta mer rimliga mängder innan läggdags, då börjar vikten gå neråt. Om jag då inte kompenserar genom att äta ordentligt på dagen, vilket jag inte gör i den utsträckning som det behövs, är det kört. Nu äter jag visserligen lunch/brunch, tränar lite mindre (dock hårdare när jag väl gör det) men det har inte varit fullt tillräckligt, så nu är målet att gå upp i vikt, oavsett hur, så att jag kan börja tänka lite smart igen. Tre kg behöver jag upp ungefär. Jag gick ju bara upp 9.5 kg när jag väntade Neo, gick ner 7 av dem inom en vecka och sedan har jag gått ner typ 8 till... Och jag var inte överviktig från början.

Så Neos eksem då. Vi började ge honom smakportioner i mitten av juni, vilket gick bra. Han var jätteduktig på att äta och gillade det mesta (utom gröt). Dock fick han utslag runt munnen då och då, utan att jag riktigt förstod varför. Förrän i början av augusti. SOJA. I alla dess former. Reaktionen kommer snabbt efter att jag har gett honom någonting med soja i, såsom tofu, sojamjölk, sojasås, sojaprotein, men går som tur är över inom någon timme. Nästa vecka ska vi ta blodprover på honom för att kolla om det rör sig om en immunförsvarsreaktion eller bara är överkänslighet mot soja. Och sedan prata med läkaren om hur vi ska gå vidare - ge små portioner soja för att lära hans immunförsvar att det inte är någonting farligt, eller utesluta soja helt. För tillfället utesluter jag soja helt ur hans och min kost, och hans eksem är helt borta. Jag minskar på kortisonet jag smörjer med i hårbotten nu, och är nere på varannan dag utan att han kliar alltför mycket. Han har ätit mango, persika, äpple, jordgubbe, hallon m.m. utan att få några utslag. Och jag kan äta choklad. Har dock inte vågat testa tomat, paprika och citrus än, men det står på listan. (Alltså, sojaallergi är i sig ingen katastrof, men i kombination med att vi äter veganmat här i huset, jag har IBS och därför utesluter havre, vete, korn och råg i alla dess former d.v.s. spannmålsfri glutenfri kost, och Noah tvärvägrar baljväxter bortsett från nermixade i lasagnesås eller nötbiffar eller i förädlade sojaprodukter, blir det lite jobbigt att hitta saker som alla kan äta).

Han har börjat säga "MAMA" <3 <3 <3. Även om jag är osäker på om han förstår innebörden av det är det härligt att höra - i synnerhet eftersom Noahs första ord var PAPPA...

Kram på er - dags för ett bajsblöjsbyte

Träning med bebis för 50-11 gången

Tittar in lite här igen... På hälsofronten intet nytt, förutom att jag åkte på någon magåkomma för någon vecka sedan. I kombination med att jag samtidigt skärpte till mina kvällsmål och inte åt riktigt lika mycket som vanligt gick jag ner lite mer i vikt. Inte bra. Nu är jag nämligen ätstörningsmässig i tanken, och måste kämpa rejält för att övervinna mina sjuka tankar:-(. Och känslorna av att vara en dålig mamma till mina barn. Som tur är har mannen semester fortfarande och är hemma i en dryg vecka till. Sedan börjar vardagen med dagis 15 timmar i veckan för Noah, och sedan är det inte många veckor kvar tills jag ska börja jobba! Halvtid, är planen, åtminstone i ett år framöver. MEN - jag har fått ett nytt jobb! Som möjliggör hemarbete, flextid och som grädde på moset högre lön och uppgifter som känns riktigt relevanta och intressanta.

Det himla braiga träningsprogrammet som jag skrev om i förra inlägget har jag numera kört ibland när jag har varit ensam med en hyfsat nöjd Neo. Till skillnad från hur Noah var som bebis tycker min minsting om att bli upphissad högt i luften och skrattar av förtjusning när han får åka bäckenlyft. Egentligen är det mycket små modifieringar som har behövts för att hålla Neo på humör. Grunden är densamma, men i övningarna gående utfall, enbens höftlyft och marklyft använder jag Neo som vikt. Hur? Genom att helt enkelt bära honom i utfallen, sätta honom på magen under höftlyften, och vid marklyften håller jag honom under armarna, låter hans fötter nudda golvet, lyfter honom i en bicepscurl till brösthöjd och hivar sedan upp honom i luften som när man gör militärpress.

Dagens pass bestod av kettlebellsövningarna här (ett varv), ett varv av övningarna från förra inlägget med modifieringar enligt ovan och dessutom lite tyngre styrketräning med vikter (de övningarna klämde jag in direkt efter kettlebellsdelen):

1. Djupa benböj (12 reps, 25 kg uppdelat på 2 st 12.5 kg hantlar på denna och direkt efterföljande övningar)
2. Breda benböj
3. Marklyft 
4. Ryggresningar
5. Framåtböjd rodd (båda sidorna samtidigt)
6. Vadpress
7. Bicepscurls (12 reps, 2 x 8 kg hantlar på denna och direkt efterföljande övningar)
8. Axelpress
9. Bröstpress på boll
10. Bröstflies på boll
11. Militärpress (12 reps, 2 x 6 kg hantlar på denna och direkt efterföljande)
12. Ytterligare en axelövning som jag inte vet vad den heter 
13. Övning för triceps
14. "Dörröppningar" för skulderbladen

Återstår att se om jag får någon träningsverk. Känns inte så. Än.