Blev inget inlägg igår. Jag fick migrän på kvällen och somnade 18.30 bara för att vakna och må ännu sämre en timme senare. Tillslut tog jag en huvudvärkstablett (paracetamol, OK när man ammar) och fick sedan sova till midnatt. Mannen förskte få Neo att somna men det gick såklart inte. Men så fort han kom till mig blev han tyst och somnade efter mycket snyftande. Mannen såklart missnöjd med att jag tog över. Men vad tror han egentligen? Att Neo bara ska acceptera honom sådär rakt av, när han knappt umgås med honom ens när han är som piggast och nöjdast på dagarna? Nu var Neo trött, och då ville han ha det som han brukar, d.v.s. vara nära mig. Vid midnatt sov Neo för övrigt ensam i sängen en stund medan jag gick upp och åt (!). Var nämligen illhungrig, och trodde inte att jag skulle kunna sova annars.
Innan migränattacken hann jag med ett träningspass, läkarbesök på sjukhuset, hämta Noah, biblioteksbesök och matlagning. Förmodligen var dagen lite för hektisk i kombination med fruktansvärt väder; tryckande varmt, stillastående luft och tokvarmt. Jag är inte så bra på att känna efter och bromsa i tid, utan kör på tills jag nästan stupar...
Läkarbesöket med Neo på barnmedicin gick jättebra. Neo var på ett strålande humör, och skrattade, pratade och charmade alla i väntrummet, och därefter även doktorn. Jag fick svar på många av mina frågor, och framför allt, en strategi för hur jag ska tänka. Givetvis var Neos eksem väldigt lindriga igår, så det fanns inte så mycket att visa upp. Dock talade alla sårskorpor på huvudet sitt tydliga språk. Neo kliar sig väldigt mycket där, och det hjälper inte hur mycket jag än håller efter hans naglar, han river sig i alla fall. Trots att han har mössa på dagarna och vantar på nätterna. Nu fick vi något lite starkare kortisonpreparat att använda för att bort klådan. Tydligen är hårbotten svårare att behandla än övriga kroppen, och därför räcker det inte med "grad 1"-kortison (typ mildison). Det läkemedel vi nu fick av "grad 2", på en 4-gradig skala, så det är fortfarande milda preparat. Inget behandlingsschema, utan bara en rekommendation om att hitta en så låg användningsnivå som möjligt, precis ovanför gränsen för när kliandet sätter igång.
Vad gäller födoämnesallergi som leder till eksem fick jag lära mig att bara hos kanske 50% av alla med SVÅRA eksem beror besvären på mat. När det gäller lindriga eksem (Neo) sjunker siffran ytterligare, till kanske 20%. Eksemen kan förvärras eller förbättras av helt andra orsaker, och ha ett "eget liv", typ. Det är bara immunförsvarsreaktioner (Ig-E-relaterade) som kan mätas med allergitest, och de prover som tas är ganska svårtolkade, i synnerhet vad gäller små barn. Dessutom måste barnet ha blivit utsatt för födoämnet/allergenet i fråga för att det ska finnas antikroppar, och med ammade barn bygger det på att födoämnet/allergenet går över i bröstmjölken. Så - ingen idé att testa mot ägg, mjölk, fisk och likande, som vanligen ger allergi hos spädbarn, eftersom jag inte äter det. Vi diskuterade att testa för nötallergi, men kom fram till att det får göras senare om det är aktuellt. Dels för att jag inte har ätit nötter under amningen (tror jag), dels för att det var väldigt ovanligt att nötallergi debuterade så tidigt. Vanligtvis kommer det runt 2-3-årsåldern, i skolåldern eller upp till tonåren.
Hur ska jag tänka då vad gäller matintroduktion? Ge först det jag tror att han tål, ett livsmedel i taget i 3-4 dagar. Observera symptomen. De Ig-E-relaterade allergiska besvären kommer snabbt, inom ett par timmar, ger nässelutslag, medan de ospecifika (som jag tror att Neo reagerar på, typ "starka" saker som citrusfrukter, ananas, tomat, paprika) har längre tid från intag till symptom (dagar) och ger mer eksem av den typ som Neo har. Testa sedan med sådant som eventuellt ger en reaktion på samma sätt. Om han får eksem, uteslut det livsmedlet, se till att eksemen läker, och testa sedan igen. En reaktion vid 2-3 tillfällen kan tyda på att det inte var en slumpmässig reaktion (att eksemet då var mer "aktivt") utan en verklig överkänslighet. På samma sätt för min egen mathållning. Vad gäller nötter ville läkaren som sagt var inte ta blodprov för testa om Neo är överkänslig mot det. Därmed inte sagt att han avråder mig från att äta nötter, eftersom jag redan nu har uteslutit väldigt mycket och nötter är en värdefull källa till vitaminer och mineraler för veganer.
Det var jätteskönt att få bolla alla funderingar med en kunnig person. Även om jag inte fick med mig något "konkret" i form av listor över vad jag och Neo får och inte får äta, så fick jag med mig ett förhållningssätt. Och det är egentligen mer värdefullt. Allergier är en djungel, och det är mycket läkarkåren inte vet, inte kan testa, och inte heller kan behandla. Neos eksem verkar trots allt ganska lätta att påverka, eftersom han blir bättre av mildison, och av att jag inte äter en drös livsmedel som skulle kunna förvärra det hela. Vad jag mer fick med mig var att jag ska vara fortsatt skeptisk mot de läkemedel som vårdcentralen rekommenderar och skriver ut recept på. En av de salvor som vi har fått recept på (men inte hämtat ut) var INTE bra att använda på eksem av Neos typ (innehåller mjölksyra som är till för att lösa upp skorpiga hornlager av huden). Och att Tavegyl, som vi fick mot klåda (och inte heller har använt) endast har effekten att det gör barnet sömnigt så att det inte orkar klia sig. Det tar man möjligen till när kortisonet inte hjälper, inte annars.
Tja... Det var väl allt... Lite ledsen idag eftersom min tumhållning för mina blogg- och verkliga vänner som håller på med fertilitetsbehandlingar inte verkar ha resulterat i någonting bra:-(.
fredag 31 maj 2013
onsdag 29 maj 2013
Myspysar
Träningsvärk idag, och trött som jag vet inte vad. Gårdagen var intensiv, med uppstigning kl. 5 (!), dagislämning, träning, promenad, dagishämtning, proviantinköp inför kvällen, uppvaktande av min mormor/barnens gammelmormor som fyllde 85 år (hon är fortfarande pigg och aktiv, men hör lite sämre även om hon inte vill inse det själv), eftermiddag och kväll hos mina föräldrar och nattning där av två trötta barn vid 19-tiden. Även om det bara är 2 km till mina föräldrar, var det väldigt skönt att övernatta där istället för att gå hem, och i synnerhet Noah var jättepeppad för att sova borta. Huvudanledningen till övernattningen var egentligen att jag skulle ha varit på kurs på eftermiddagen-kvällen, men eftersom jag fick huvudvärk som hotade att utveckla sig till migrän, struntade jag i det. Rätt beslut, för tack vare vilan slapp jag migränattacken.
Neo har varit en liten solstråle de två senaste dagarna. Nästan nöjd hela tiden, och till och med tidvis när han har legat i korg eller på filt! Han tycker att det är helt OK att vara hos morfar eller mormor, utom när han vill amma eller om han är lite trött. Men det är tydligt att det är jag som är favoriten. Jag får så härliga leenden när han sitter hos någon annan och tittar på mig, han skrattar, sträcker sig, visar med hela kroppen att han och jag hör ihop. Och det är så underbart! Jag behöver det verkligen, eftersom Noah bara pratar om hur mycket han saknar sin pappa (som kommer hem om en halvtimme från 3-dagarskurs i Stockholm) och om hur dum jag är... Fast ibland vill även han vara nära och kramas, och nattningen har faktiskt gått alldeles lysande de två senaste dagarna. Inget skrik och ingen gråt. Jätteskönt!
Träningsvärk, ja. Det är inte ofta jag får det, men nu har jag så smått börjat byta ut delar av mitt "standardträningspass". Igår gjorde jag t.ex. benböjsrodd (som jag beskrev i förra inlägget) stående på ett ben istället, och det känns rejält i rumpan. Förra veckan la jag till vadpress/tåhävningar, och imorgon tänkte jag byta ut utfallsstegsvarianten mot en annan variant. Om jag hinner. Vi ska nämligen till doktorn, Neo och jag. Påbörja allergiutredning - ÄNTLIGEN! Just nu är hans eksem riktigt fint, dock. Vet inte riktigt om det beror på att jag har undvikit sura mangofrukter (jag åt visserligen en igår, men den var ganska vattnig och söt) eller att jag inte har ätit någon tahini på några dagar (däremot jättemycket solrosfrön). Eller om det bara är vädret som gör det. Hoppas få några svar imorgon.
Neo har varit en liten solstråle de två senaste dagarna. Nästan nöjd hela tiden, och till och med tidvis när han har legat i korg eller på filt! Han tycker att det är helt OK att vara hos morfar eller mormor, utom när han vill amma eller om han är lite trött. Men det är tydligt att det är jag som är favoriten. Jag får så härliga leenden när han sitter hos någon annan och tittar på mig, han skrattar, sträcker sig, visar med hela kroppen att han och jag hör ihop. Och det är så underbart! Jag behöver det verkligen, eftersom Noah bara pratar om hur mycket han saknar sin pappa (som kommer hem om en halvtimme från 3-dagarskurs i Stockholm) och om hur dum jag är... Fast ibland vill även han vara nära och kramas, och nattningen har faktiskt gått alldeles lysande de två senaste dagarna. Inget skrik och ingen gråt. Jätteskönt!
Träningsvärk, ja. Det är inte ofta jag får det, men nu har jag så smått börjat byta ut delar av mitt "standardträningspass". Igår gjorde jag t.ex. benböjsrodd (som jag beskrev i förra inlägget) stående på ett ben istället, och det känns rejält i rumpan. Förra veckan la jag till vadpress/tåhävningar, och imorgon tänkte jag byta ut utfallsstegsvarianten mot en annan variant. Om jag hinner. Vi ska nämligen till doktorn, Neo och jag. Påbörja allergiutredning - ÄNTLIGEN! Just nu är hans eksem riktigt fint, dock. Vet inte riktigt om det beror på att jag har undvikit sura mangofrukter (jag åt visserligen en igår, men den var ganska vattnig och söt) eller att jag inte har ätit någon tahini på några dagar (däremot jättemycket solrosfrön). Eller om det bara är vädret som gör det. Hoppas få några svar imorgon.
måndag 27 maj 2013
Benböjsrodd istället för gnäll
Idag tänkte jag bespara er ett gnälligt inlägg om hur dåligt det går med min mathållning, hur trist det är att bråka med sin man, som befinner sig i Stockholm på kurs, om hur snickarna hanterar takomläggningen, hur innerligt jag önskar att jag kunde bli lite mer nöjd med mig själv och inse att jag inte blir mer eller mindre omtyckt för/om jag går upp några kg i vikt o.s.v. Istället tänkte jag beskriva en av mina favoritövningar just nu: Benböjsrodd.
För att utföra denna övning behöver du ett TRX-band eller liknande. Övningen kan MÖJLIGEN fungera även med någon form av rejält rep, som du drar något varv runt ett träd, kanske 2 m upp på stammen. Med TRX-band funkar det utmärkt att göra övningen när du fäster banden i en dörr.
Utgångspositionen är med fötterna axelbrett isär, tårna och knäna pekar framåt, ansiktet och kroppen vänd mot fästpunkten för TRX-banden. Håll ett band i vardera handen med handtagen nära bröstet, armbågarna böjda och skulderbladen ihoppressade på baksidan av kroppen. Sätt dig ner djupt (så djupt du kan). I detta läge ska banden vara utsträckta rakt framåt. Återgå sedan till utgångspositionen genom att ta i med benen samtidigt som du drar armbågarna-skulderbladen bakåt. Du kan välja mellan att hålla handtagen ovanifrån eller med händerna vridna utåt (det blir lite olika muskler som jobbar).
Om du står "rakt" i det djupa läget blir övningen lite lättare. Om du står närmre väggen med fötterna, så att du står bakåtlutad i det djupa läget blir övningen lite tyngre. Om du dessutom låter armarna-ryggen göra det mesta av jobbet (och alltså inte "hjälper till" med benen) när du ställer dig upp i utgångsläget blir övningen ännu lite tyngre - tycker jag. Vill du göra övningen jobbigare för benen kan du prova att stå på ett ben! Gör alla reps på ena benet, byt till det andra och fortsätt sedan direkt med det första benet igen utan vila mellan seten.
Övningen finns på dintraning.se, under "Func.Gym" som redskap. Bra för hela kroppen, men framför allt ben, säte, rygg och armarnas utsida.
I övrigt: bortsett från gnället har jag haft två lite trötta men hanterbara och ganska glada barn, dock har det ena som vanligt åkt bärsjal kanske 3-4 timmar eller mer, vilket känns i axlarna. I övrigt vilodag (så även igår, eftersom jag bara "får" träna 3 pass i veckan för tillfället), och avklarat test på nivå 3 i mammamage-appen.
För att utföra denna övning behöver du ett TRX-band eller liknande. Övningen kan MÖJLIGEN fungera även med någon form av rejält rep, som du drar något varv runt ett träd, kanske 2 m upp på stammen. Med TRX-band funkar det utmärkt att göra övningen när du fäster banden i en dörr.
Utgångspositionen är med fötterna axelbrett isär, tårna och knäna pekar framåt, ansiktet och kroppen vänd mot fästpunkten för TRX-banden. Håll ett band i vardera handen med handtagen nära bröstet, armbågarna böjda och skulderbladen ihoppressade på baksidan av kroppen. Sätt dig ner djupt (så djupt du kan). I detta läge ska banden vara utsträckta rakt framåt. Återgå sedan till utgångspositionen genom att ta i med benen samtidigt som du drar armbågarna-skulderbladen bakåt. Du kan välja mellan att hålla handtagen ovanifrån eller med händerna vridna utåt (det blir lite olika muskler som jobbar).
Om du står "rakt" i det djupa läget blir övningen lite lättare. Om du står närmre väggen med fötterna, så att du står bakåtlutad i det djupa läget blir övningen lite tyngre. Om du dessutom låter armarna-ryggen göra det mesta av jobbet (och alltså inte "hjälper till" med benen) när du ställer dig upp i utgångsläget blir övningen ännu lite tyngre - tycker jag. Vill du göra övningen jobbigare för benen kan du prova att stå på ett ben! Gör alla reps på ena benet, byt till det andra och fortsätt sedan direkt med det första benet igen utan vila mellan seten.
Övningen finns på dintraning.se, under "Func.Gym" som redskap. Bra för hela kroppen, men framför allt ben, säte, rygg och armarnas utsida.
I övrigt: bortsett från gnället har jag haft två lite trötta men hanterbara och ganska glada barn, dock har det ena som vanligt åkt bärsjal kanske 3-4 timmar eller mer, vilket känns i axlarna. I övrigt vilodag (så även igår, eftersom jag bara "får" träna 3 pass i veckan för tillfället), och avklarat test på nivå 3 i mammamage-appen.
lördag 25 maj 2013
Ofrivilligt barnlösas dag
Idag skänker jag en tanke till alla ofrivilligt barnlösa par i världen. För inte så länge sedan var vi bland dem och trots att vi idag har två fina små killar glömmer vi inte hur det var innan de fanns. Innan de fanns på riktigt, alltå, och inte bara som en het och innerlig önskan, en dröm som vi hoppades skulle bli verklighet en vacker dag. Nu är den dagen här. För oss, men för långtifrån alla blir drömmen om barn sann. Vi har haft turen att bo i rätt land, i rätt kommun så att vi kunde behandlas av en klinik som var rätt för oss. Långtifrån alla har den turen, och det är rent ut sagt förskräckligt att infertila par behandlas olika beroende på politiska snarare än medicinska beslut.
Imorgon är det mors dag. Idag är det en dag för alla dem som vill bli mamma (eller pappa) men inte kan utan hjälp.
Nu ska jag fortsätta ta hand om mina små liv. Den äldre vaknade redan kl. 5, ivrig att träffa farmor och farfar som sov i gästrummet. Den yngre har en mammig dag igen och är alldeles prickig i ansiktet efter att jag förmodligen har ätit för mycket av något han inte tål så bra (mango? vindruvor?). Solen skiner, jag har tränat, mannen jobbar i trädgården och jag önskar att jag kunde hjälpa till lite mer med plantering, sådd och gräsklippning. Vi har varit och hämtat våra nya trädgårdsmöbler i alla fall, kommer att bli SÅ BRA när de är monterade och uppställda i vårt uterum. DET kan dock göras en regnig dag...
Imorgon är det mors dag. Idag är det en dag för alla dem som vill bli mamma (eller pappa) men inte kan utan hjälp.
Nu ska jag fortsätta ta hand om mina små liv. Den äldre vaknade redan kl. 5, ivrig att träffa farmor och farfar som sov i gästrummet. Den yngre har en mammig dag igen och är alldeles prickig i ansiktet efter att jag förmodligen har ätit för mycket av något han inte tål så bra (mango? vindruvor?). Solen skiner, jag har tränat, mannen jobbar i trädgården och jag önskar att jag kunde hjälpa till lite mer med plantering, sådd och gräsklippning. Vi har varit och hämtat våra nya trädgårdsmöbler i alla fall, kommer att bli SÅ BRA när de är monterade och uppställda i vårt uterum. DET kan dock göras en regnig dag...
torsdag 23 maj 2013
Glad!
Igår kväll var jag ute och levde rövare med Neo. Eller... Inte. Däremot åt jag middag med en bekant, med Neo i släptåg, och den senare vägrade att somna. Han var ALLDELES för nyfiken för att komma till ro, och somnade inte förrän vi hade klivit in genom ytterdörren här hemmavid strax före kl. 20.30. När jag kom hem var jag GLAD, nästan i extas, och kunde inte somna förrän vid midnatt. Så idag har jag varit lite trött.
Varför denna glädje, kan man undra? Ja, en anledning var att det var fantastiskt god mat på restaurangen (vegansushi) och trevligt sällskap. En annan anledning att jag kunde göra någonting lite annorlunda, som jag inte gör varje dag. Men mest av allt var jag glad för att detta möte skulle kunna innebära någonting väldigt bra inför framtiden. Jag vill inte avslöja för mycket än, innan allt är klart, men OM det hela går i lås lovar jag att berätta:-).
Under dagen har jag varit lite trött. Mådde illa imorse igen, utan att riktigt veta varför, men lyckades ändå genomföra ett träningspass med Neo i bärsjalen. Som vanligt, med andra ord. Sedan gick vi och handlade, och därefter hämtade vi Noah från dagis. En helt OK dag för mig som slapp jobba ute, eftersom regnet har öst ner. En mindre rolig dag för de stackars snickrarna, som håller på att jobba på grannens tak. Jag var INTE avundsjuk. Samtidigt kan jag tycka att de kunde ha lite bättre regnkläder... Nu hade de nämligen inga alls. Om det fortsätter att regna imorgon och de jobbar vidare då bjuder jag in dem på fika.
Nu väntar en fullspäckad helg med svärföräldrar på besök, och förhoppningsvis dyker en av mannens kompisar upp en liten stund imorgon eftermiddag. På lördag ska vi åka iväg och hämta en utemöbelgrupp som mannen köpte igår.Genom att delta på en 30-minuters presentation om utegrupper fick han nämligen 15% rabatt på alla inköp igår kväll. Presentationen var tydligen värdelös, men det var helt klart värt att delta eftersom vi "fick" 1600 kr för besväret. Inte illa pinkat! Tack till mina föräldrar som tog hand om Noah när både jag och mannen var på vift.
Varför denna glädje, kan man undra? Ja, en anledning var att det var fantastiskt god mat på restaurangen (vegansushi) och trevligt sällskap. En annan anledning att jag kunde göra någonting lite annorlunda, som jag inte gör varje dag. Men mest av allt var jag glad för att detta möte skulle kunna innebära någonting väldigt bra inför framtiden. Jag vill inte avslöja för mycket än, innan allt är klart, men OM det hela går i lås lovar jag att berätta:-).
Under dagen har jag varit lite trött. Mådde illa imorse igen, utan att riktigt veta varför, men lyckades ändå genomföra ett träningspass med Neo i bärsjalen. Som vanligt, med andra ord. Sedan gick vi och handlade, och därefter hämtade vi Noah från dagis. En helt OK dag för mig som slapp jobba ute, eftersom regnet har öst ner. En mindre rolig dag för de stackars snickrarna, som håller på att jobba på grannens tak. Jag var INTE avundsjuk. Samtidigt kan jag tycka att de kunde ha lite bättre regnkläder... Nu hade de nämligen inga alls. Om det fortsätter att regna imorgon och de jobbar vidare då bjuder jag in dem på fika.
Nu väntar en fullspäckad helg med svärföräldrar på besök, och förhoppningsvis dyker en av mannens kompisar upp en liten stund imorgon eftermiddag. På lördag ska vi åka iväg och hämta en utemöbelgrupp som mannen köpte igår.Genom att delta på en 30-minuters presentation om utegrupper fick han nämligen 15% rabatt på alla inköp igår kväll. Presentationen var tydligen värdelös, men det var helt klart värt att delta eftersom vi "fick" 1600 kr för besväret. Inte illa pinkat! Tack till mina föräldrar som tog hand om Noah när både jag och mannen var på vift.
onsdag 22 maj 2013
Huvudvärk igen:-(
Blev inget skrivet igår. Huvudvärk från helvetet på kvällen, typ migrän, så jag är fortfarande lite illamående och matt. Båda barnen hemma idag, och Neo är som ett litet plåster och skriker så fort jag lägger ner honom på golvet. Han sitter i mitt knä just nu och försöker fånga mina fingrar för att smaka på dem, samtidigt som jag skriver. Aj då, nu lyckades han, bara en hand fri... Noah tittar på film. Normalt sett får han inte göra det på dagarna, men idag är jag för "dagen-efter-migränig" för att hitta på annat att roa honom med.
Igår blev det ett träningspass, det vanliga. Efter dagis var vi på öppna förskolan där jag sedan stannade kvar för en föräldraträff om något så passande som trots. Skönt att utbyta tankar med andra föräldrar och inse att jag inte är ensam om att ha mindre konflikter (och större) med min 3½-åring så gott som dygnets alla vakna timmar...
Håller fortfarande tummarna hårt för mina vänner som ruvar just nu. Verkar ha gått bra så här långt i alla tre fallen och jag hoppas innerligt att alla tre får plus på gravtestet om några veckor! Är inte det minsta avundsjuk, för själva väntan mellan ägglossning och testdag/mens var nästan värst på hela fertilitetsbehandlingen.
Kinkdags igen, måste sluta.
Igår blev det ett träningspass, det vanliga. Efter dagis var vi på öppna förskolan där jag sedan stannade kvar för en föräldraträff om något så passande som trots. Skönt att utbyta tankar med andra föräldrar och inse att jag inte är ensam om att ha mindre konflikter (och större) med min 3½-åring så gott som dygnets alla vakna timmar...
Håller fortfarande tummarna hårt för mina vänner som ruvar just nu. Verkar ha gått bra så här långt i alla tre fallen och jag hoppas innerligt att alla tre får plus på gravtestet om några veckor! Är inte det minsta avundsjuk, för själva väntan mellan ägglossning och testdag/mens var nästan värst på hela fertilitetsbehandlingen.
Kinkdags igen, måste sluta.
söndag 19 maj 2013
Vändning
Nu har han vänt på sig! Neo, alltså. Från rygg till mage (åt andra hållet fixade han det när han fyllde 3 månader). Han har varit på gång under flera veckor, men inte riktigt vågat snurra hela vägen runt, men idag släppte visst rädslan och han vände sig två gånger nästan efter varandra. Lika förvånad varje gång.
Hela familjen har varit trötta idag. Jag har gått som i dvala, trots en ganska OK natt, och Noah har varit lite stissigare än vanligt. Neo har sovit mycket och mannen har känt sig allmänt seg (men är den av oss som har gjort mest nytta, i form av jobb i trädgården). Mina föräldrar + min mormor var på besök på eftermiddagen, vilket var skönt, eftersom de då kunde underhålla den övertrötta äldre pysen när vi föräldrar höll på att somna. Och på förmiddagen traskade vi till Plantagen och införskaffade två gojibärplantor (bocktörne) som numera är nergrävda i vår rabatt. Min far hade för övrigt med sig uppgrävda vallmoplantor, kejsarkronor och flox. Vi vet knappt hur något av det ser ut, men grävde ner plantorna där det såg tomt ut på framsidan... Där har vi tänkt ha blommor (vi har jättemycket sedan tidigare, förrförra husägaren var tydligen mycket trädgårdsintresserad), medan de ätbara sakerna ska finnas på baksidan där barnen och vi är mest.
Nu väntar snart finalen i "Mästarnas mästare" på TV. Det är lite extra roligt att titta på det, eftersom Anna Lindberg är med (f.d. simhoppare). Hon tävlade nämligen i simning i sin tidiga ungdom, och om jag inte minns fel var hon riktigt duktig, framför allt på bröstsim. Som tur var slapp jag möta henne - hon är lite yngre än mig och tävlade således i en annan åldersklass.
Fick en kommentar om att jag kanske borde prata med någon utomstående om mina mattankar - det gör jag redan och det är väl framför allt därför jag vet att jag måste göra någonting åt hur och när jag äter. Om JAG fick bestämma skulle jag äta frukost eller lunch, middag och kvällsmål. Men nu är det inte så man "ska" äta, utan man ska äta BÅDE frukost och lunch. Och det är där någonstans det strular... Tycker inte att jag "hinner" äta både och, tar så mycket tid att fixa i ordning, äta o.s.v. Är inte hungrig (förmodligen för att kroppen inte är van vid att få mat vid de tidpunkter man "borde" äta). Dålig ursäkt, men så är det. Det är väl därför jag inte är 300% motiverad heller. Jag upplever det inte som ett så stort problem att jag inte äter så mycket på dagen. Däremot upplever jag det som ett stort problem de gånger jag äter för mycket på kvällen, och det gör jag förmodligen för att jag äter så dåligt på dagen... Så jag kommer inte undan. Men motivationen tryter. Liksom orken. Även om Em säger att jag kommer att orka mer när jag har tagit mig igenom de första tunga veckorna av "ändrat" ätande ska jag just ta mig igenom den perioden. Där någonstans tar det stopp.
Hela familjen har varit trötta idag. Jag har gått som i dvala, trots en ganska OK natt, och Noah har varit lite stissigare än vanligt. Neo har sovit mycket och mannen har känt sig allmänt seg (men är den av oss som har gjort mest nytta, i form av jobb i trädgården). Mina föräldrar + min mormor var på besök på eftermiddagen, vilket var skönt, eftersom de då kunde underhålla den övertrötta äldre pysen när vi föräldrar höll på att somna. Och på förmiddagen traskade vi till Plantagen och införskaffade två gojibärplantor (bocktörne) som numera är nergrävda i vår rabatt. Min far hade för övrigt med sig uppgrävda vallmoplantor, kejsarkronor och flox. Vi vet knappt hur något av det ser ut, men grävde ner plantorna där det såg tomt ut på framsidan... Där har vi tänkt ha blommor (vi har jättemycket sedan tidigare, förrförra husägaren var tydligen mycket trädgårdsintresserad), medan de ätbara sakerna ska finnas på baksidan där barnen och vi är mest.
Nu väntar snart finalen i "Mästarnas mästare" på TV. Det är lite extra roligt att titta på det, eftersom Anna Lindberg är med (f.d. simhoppare). Hon tävlade nämligen i simning i sin tidiga ungdom, och om jag inte minns fel var hon riktigt duktig, framför allt på bröstsim. Som tur var slapp jag möta henne - hon är lite yngre än mig och tävlade således i en annan åldersklass.
Fick en kommentar om att jag kanske borde prata med någon utomstående om mina mattankar - det gör jag redan och det är väl framför allt därför jag vet att jag måste göra någonting åt hur och när jag äter. Om JAG fick bestämma skulle jag äta frukost eller lunch, middag och kvällsmål. Men nu är det inte så man "ska" äta, utan man ska äta BÅDE frukost och lunch. Och det är där någonstans det strular... Tycker inte att jag "hinner" äta både och, tar så mycket tid att fixa i ordning, äta o.s.v. Är inte hungrig (förmodligen för att kroppen inte är van vid att få mat vid de tidpunkter man "borde" äta). Dålig ursäkt, men så är det. Det är väl därför jag inte är 300% motiverad heller. Jag upplever det inte som ett så stort problem att jag inte äter så mycket på dagen. Däremot upplever jag det som ett stort problem de gånger jag äter för mycket på kvällen, och det gör jag förmodligen för att jag äter så dåligt på dagen... Så jag kommer inte undan. Men motivationen tryter. Liksom orken. Även om Em säger att jag kommer att orka mer när jag har tagit mig igenom de första tunga veckorna av "ändrat" ätande ska jag just ta mig igenom den perioden. Där någonstans tar det stopp.
lördag 18 maj 2013
Dagen i korthet
Tropiskt klimat idag! Så fuktigt! Och jag tål inte värmen särskilt bra, utan blir tröttare än vanligt. Igår kväll åt jag alldeles för många rostade kikärter och har haft ont i magen stora delar av dagen. Får skylla mig själv. Mannen har haft ont i ryggen igen, och Noah har varit som ett plåster på honom. Neo som ett plåster på mig.
However, ett träningspass har det blivit, det vanliga med Neo i sjal efter kettlebellsuppvärmning. Sedan en promenad med båda barnen till affären, lite grävning i trädgården, dammsugning av källarvåningen (45 min), blöjtvätt, matlagning, ett antal byten av bajsblöjor, badning av lillpys, bad av Noah utomhus... Min mammamagträning går hyfsat och jag är på nivå 3 sedan idag. Lagom tills jag lärt mig nivå 2. Nu är det svårt igen, men det blir nog bättre när jag har tränat några pass.
Nu ska vi INTE titta på melodifestivaleländet, utan ägna oss åt någonting annat. Som att planera vad vi ska ha för växter i vår nygrävda 9 m långa rabatt och i vårt nyanlagda trädgårdsland. Nästa vecka kommer svärföräldrarna med en hemmabyggd pallkrage, så då får vi ytterligar odlingsyta. Lutar åt morötter och rödbetor i den, bönor och ärter i trädgårdslandet, hallon och gojibär i rabatten. Samt någon kaprifol på framsidan av huset.
Psykiskt - lite kämpigt, måste skärpa min mathållning som har spårat ur helt. SUCK. Motivationen kunde vara bättre men jag jobbar på att få upp den.
However, ett träningspass har det blivit, det vanliga med Neo i sjal efter kettlebellsuppvärmning. Sedan en promenad med båda barnen till affären, lite grävning i trädgården, dammsugning av källarvåningen (45 min), blöjtvätt, matlagning, ett antal byten av bajsblöjor, badning av lillpys, bad av Noah utomhus... Min mammamagträning går hyfsat och jag är på nivå 3 sedan idag. Lagom tills jag lärt mig nivå 2. Nu är det svårt igen, men det blir nog bättre när jag har tränat några pass.
Nu ska vi INTE titta på melodifestivaleländet, utan ägna oss åt någonting annat. Som att planera vad vi ska ha för växter i vår nygrävda 9 m långa rabatt och i vårt nyanlagda trädgårdsland. Nästa vecka kommer svärföräldrarna med en hemmabyggd pallkrage, så då får vi ytterligar odlingsyta. Lutar åt morötter och rödbetor i den, bönor och ärter i trädgårdslandet, hallon och gojibär i rabatten. Samt någon kaprifol på framsidan av huset.
Psykiskt - lite kämpigt, måste skärpa min mathållning som har spårat ur helt. SUCK. Motivationen kunde vara bättre men jag jobbar på att få upp den.
fredag 17 maj 2013
Rastlös i värmen
Kryper i kroppen... Jag vill ut, röra på mig, samtidigt är det massor som behöver fixas här hemma. Jag vet att det är min ångest som driver mig om jag går ut på promenad (igen) nu. Har redan varit ute en gång, i en dryg timme, med M och lilla Z, och Neo i sjal, förstås. Och igår tränade jag. Så istället har jag slagit upp datorn för att försöka få lite gjort (mycket fix är nämligen Internet- och datorrelaterat). Maj är en hektisk månad på många fronter, så det kommer nog inte att bli så många inlägg här den närmsta tiden. Om jag inte behöver skriva av mig, vill säga.
Idag tänker jag lite extra på två av mina bloggvänner, som båda ska få befruktade ägg återförda efter äggdonation respektive syskonförsök, och en annan vän som förhoppningsvis har gjort äggplock för IVF. Jag är inte ett dugg avundsjuk. Längtar inte det minsta efter en ny graviditet eller fler barn. Jag har mina fina söner, och det räcker mer än väl.
De senaste dagarna har jag verkligen känt mer och mer hur mycket jag älskar barnen. Det började redan i förra veckan, när jag var deppig och stressad och allt bara gick mig emot. Då var det hos Neo jag fann glädjen och jag riktigt kände hur hjärtat slog några extraslag när han log mot mig <3. Det är så härligt att han vill ha mig nära och verkar tycka om mig! Noah är så pappig, och så fort mannen när hemma blir jag till ett ingenting, som han inte behöver för fem öre. Och det är lite jobbigt att ta, även om jag vet att det är en utvecklingsfas. Tidigare var det nämligen BARA jag som dög, och mannen som mådde dåligt över det.
Dags att göra lite nytta. Mannen har gjort sitt genom att köra hem ett lass sand och ett lass jord till trädgården. Snickarna jobbar på grannens hus idag, och nästa gång det blir fint väder är det dags för vårt. Nervöst! Men när det väl är klart blir det nog jättebra!
Idag tänker jag lite extra på två av mina bloggvänner, som båda ska få befruktade ägg återförda efter äggdonation respektive syskonförsök, och en annan vän som förhoppningsvis har gjort äggplock för IVF. Jag är inte ett dugg avundsjuk. Längtar inte det minsta efter en ny graviditet eller fler barn. Jag har mina fina söner, och det räcker mer än väl.
De senaste dagarna har jag verkligen känt mer och mer hur mycket jag älskar barnen. Det började redan i förra veckan, när jag var deppig och stressad och allt bara gick mig emot. Då var det hos Neo jag fann glädjen och jag riktigt kände hur hjärtat slog några extraslag när han log mot mig <3. Det är så härligt att han vill ha mig nära och verkar tycka om mig! Noah är så pappig, och så fort mannen när hemma blir jag till ett ingenting, som han inte behöver för fem öre. Och det är lite jobbigt att ta, även om jag vet att det är en utvecklingsfas. Tidigare var det nämligen BARA jag som dög, och mannen som mådde dåligt över det.
Dags att göra lite nytta. Mannen har gjort sitt genom att köra hem ett lass sand och ett lass jord till trädgården. Snickarna jobbar på grannens hus idag, och nästa gång det blir fint väder är det dags för vårt. Nervöst! Men när det väl är klart blir det nog jättebra!
onsdag 15 maj 2013
Nyknakad
Händelserik dag! Den har bland annat bjudit på:
- Växlande väderlek, vilket var lite nervöst med tanke på att grannens tak (och så småningom även vårt) ska läggas om och de rev delar av det gamla taket idag - och regn är det minsta man önskar sig då,
- Samtal med snickarna inför ovanstående, en del saker att reda ut,
- Besök på öppna förskolan, där det var mycket folk och ganska stökigt idag, så vi gick lite tidigare än vanligt,
- Besök hos min far, där jag så småningom lämnade barnen i en timme medan jag
- lånade min fars rangliga skrammelcykel och på egen hand cyklade in till stan för ett besök hos naprapaten (första cykelturen sedan jag cyklade från jobbet dagen innan Neo föddes),
- Fick ryggen och nacken knakad och masserad, så nu känner jag mig inte så ihoptryckt längre. Däremot känns hela kroppen sned, men det brukar den göra någon dag efter att naprapaten rättat till alla felställningar. Naprapaten tyckte för övrigt att min rygg kändes bra med tanke på hur mycket jag bär - och att jag var lite väl tunn (gick upp 8 kg när jag väntade Neo, har gått ner 12),
- Cyklade hem till min far och två glada söner. Barnpassningen hade gått utmärkt, inneburit en bajsblöja, men annars idel solsken. Neo blev för övrigt alldeles sprattlig när han fick syn på mig och det var ingen tvekan om att jag var lite efterlängtad <3.
- Neo har testat en barnstol för första gången, lite uppallrad av kuddar. Gick finemang.
- Neo har sparkat boll vilket han var mycket bra på med tanke på att han inte ens kan stå själv. Men när bollen kom lyfte han sin lilla högerfot och klippte till den, om och om igen.
tisdag 14 maj 2013
Kortis idag
En kortis idag - Neo vill inte sova än så jag har lite svårt för att skriva:-). Vi har haft en helt OK dag som har inneburit lite träning (mitt gamla vanliga pass), tvätt x 2, promenad, lite lek med W för Noah efter dagis och sedan en trevlig eftermiddag utan alltför mycket bråk här hemma. Imorgon blir en upptagen dag då jag förhoppningsvis ska få ryggen och nacken knakad - naprapattid på eftermiddagen. Nu blöjhängning och underhållning av lillpys.
måndag 13 maj 2013
Kontrollstämplad lillpys
Då var den klart. Vaccinationen, alltså. Neo skrek bara en liiiiten stund efter sprutsticken, mycket tack vare att Noah var med och tröstade genom att blåsa och pussa på plåstrena lillebror fick på låren. Han är så omtänksam och gullig mot Neo! Helt fantastisk <3. Lillpysens vikt landade på 6800 g idag, längden på 62 cm och huvudomfånget var runt 44 cm om jag inte minns fel. Han följer sina kurvor helt perfekt. BVC-K tyckte dock att jag bara blir mindre och mindre för varje gång hon ser mig, och det kan säkert stämma. Just nu äter jag INTE tillräckligt, och inte heller särskilt nyttigt ur någon synvinkel. Jag orkar inte. Är så trött. Och tjafset med mannen gör att jag inte heller har någon motivation att ta tag i mitt ätande, utan struntar i att äta på dagen, och äter jättemycket på kvällen precis innan jag ska gå och lägga mig.
På eftermiddagen var det sedan Noahs tur att få kontrollstämpel. Denna gång från dagis - vi var på utvecklingssamtal och fick veta saker som vi egentligen redan visste. Vi är ganska bra på att stämma av med förskolepersonalen i samband med hämtning och lämning, så det var ingenting oväntat som sades.
Dagens stora händelse, förutom de två barngrejerna, var väl att de drar igång med omläggning av vårt tak denna vecka. Vår garageuppfart är just nu blockerad av en massa råspont, takpapp och takfönster, och en byggnadsställning pryder vår infart. Tur att vi inte har någon bil:-). Nu hoppas vi på fint väder, i synnerhet på torsdag och fredag när de ska riva takfoten, öppna upp delar av taket och sedan bygga ny takfot igen på rätt sätt.
På eftermiddagen var det sedan Noahs tur att få kontrollstämpel. Denna gång från dagis - vi var på utvecklingssamtal och fick veta saker som vi egentligen redan visste. Vi är ganska bra på att stämma av med förskolepersonalen i samband med hämtning och lämning, så det var ingenting oväntat som sades.
Dagens stora händelse, förutom de två barngrejerna, var väl att de drar igång med omläggning av vårt tak denna vecka. Vår garageuppfart är just nu blockerad av en massa råspont, takpapp och takfönster, och en byggnadsställning pryder vår infart. Tur att vi inte har någon bil:-). Nu hoppas vi på fint väder, i synnerhet på torsdag och fredag när de ska riva takfoten, öppna upp delar av taket och sedan bygga ny takfot igen på rätt sätt.
söndag 12 maj 2013
Fem!
Idag blir han fem, min lillpys. Månader, alltså. Och han har en väldigt trött dag. Tror att han är inne i någon utvecklingsfas just nu, för han sover lite mer än vanligt, är lite klängigare än vanligt och verkar lite känsligare i största allmänhet än vanligt. Jag misstänker att han snart kommer att vända sig från rygg till mage, över höger axel, för han vrider sig väldigt åt det hållet när han ligger på skötbordet eller på golvet. Om han får en liten puff snurrar han över. Och blir smått förvånad över att han plötsligt ligger på magen.
Dessvärre är han lite prickigare än vanligt idag igen. Mer eksem, med andra ord, och det blir nog att ta till mildisonet igen imorgon. Vi ska till BVC för 5-månaderskontroll och vaccination, får bolla lite med K om vad hon tycker. Vad gäller min diet känner jag att jag är på väg att bli likgiltig. Jag orkar inte tänka på vad jag äter, vad det skulle kunna vara i min mat som han reagerar på. Det mest uppenbara, som ananas, tomat, paprika, citrusfrukter och jordgubbar äter jag inte, men i övrigt... Om två och en halv vecka har vi i alla fall en tid hos barnmedicin för att påbörja en allergiutredning. Vi fick vänta hela 10 dagar längre för att få en tid här i Örebro, jämfört med om vi hade tackat ja till den första tiden vi erbjöds i Hallsberg. 10 dagar är ju ingenting! Jag trodde att det handlade om månader.
Dagen har i övrigt bjudit på en promenad till Biltema för inköp av lite grejer till trädgården samt en balanscykel till Noah, trädgårdsarbete (årspremiär för gräsklipparen - den spann som en katt den lilla stund jag jagade den över vår minigräsmatta), bakning och besök av mina föräldrar (som tog över barnpassningen). Neo var gnällig och sov större delen av tiden i bärsjalen. Även om han var skapligt nöjd den stund han var hos min pappa, var det tydligt att jag var favoriten, för så fort han hörde min röst blev han kinkig och orolig och ville vidare. Jag har utan tvekan fått de soligaste leendena idag. Mysigt! Särskilt eftersom jag inte känner mig så uppskattad av övriga familjen. Noah vill ju helst vara med mannen, och mannen och jag tjafsar mest när vi försöker få någonting sagt till varandra. Tråkigt! Av och till funderar jag på om det inte vore bättre att vi bodde på varsitt håll. Med varsitt barn...
Dessvärre är han lite prickigare än vanligt idag igen. Mer eksem, med andra ord, och det blir nog att ta till mildisonet igen imorgon. Vi ska till BVC för 5-månaderskontroll och vaccination, får bolla lite med K om vad hon tycker. Vad gäller min diet känner jag att jag är på väg att bli likgiltig. Jag orkar inte tänka på vad jag äter, vad det skulle kunna vara i min mat som han reagerar på. Det mest uppenbara, som ananas, tomat, paprika, citrusfrukter och jordgubbar äter jag inte, men i övrigt... Om två och en halv vecka har vi i alla fall en tid hos barnmedicin för att påbörja en allergiutredning. Vi fick vänta hela 10 dagar längre för att få en tid här i Örebro, jämfört med om vi hade tackat ja till den första tiden vi erbjöds i Hallsberg. 10 dagar är ju ingenting! Jag trodde att det handlade om månader.
Dagen har i övrigt bjudit på en promenad till Biltema för inköp av lite grejer till trädgården samt en balanscykel till Noah, trädgårdsarbete (årspremiär för gräsklipparen - den spann som en katt den lilla stund jag jagade den över vår minigräsmatta), bakning och besök av mina föräldrar (som tog över barnpassningen). Neo var gnällig och sov större delen av tiden i bärsjalen. Även om han var skapligt nöjd den stund han var hos min pappa, var det tydligt att jag var favoriten, för så fort han hörde min röst blev han kinkig och orolig och ville vidare. Jag har utan tvekan fått de soligaste leendena idag. Mysigt! Särskilt eftersom jag inte känner mig så uppskattad av övriga familjen. Noah vill ju helst vara med mannen, och mannen och jag tjafsar mest när vi försöker få någonting sagt till varandra. Tråkigt! Av och till funderar jag på om det inte vore bättre att vi bodde på varsitt håll. Med varsitt barn...
lördag 11 maj 2013
Migrän... och nygammalt träningspass
Igår blev det ingenting skrivet. Jag hade migrän hela kvällen och gick och la mig tidigt tillsammans med Neo redan kl. 20. Idag har jag mått illa fram till alldeles nyss, precis som jag brukar göra efter en migränattack. Jobbigt - lite gravid-flashback.
Att gå upp i morse var ingen höjdare. Jag hade helst velat tillbringa dagen i sängen med täcket långt uppdraget över huvudet, men det gick inte Neo med på. Han var inte på humör alls, och har varit väldigt klängig hela dagen. Så, för att få bukt med illamåendet och få honom nöjd körde jag ett litet träningspass. Men mitt vanliga, som inleds med 15 min kettlebells, var inte att tänka på. Istället körde jag en kombination av mitt gamla bärsjalspass och mitt vanliga pass. Helt OK, kändes det, och som sagt, jag slapp må illa i den dryga timme jag höll på att träna (Neo somnade som vanligt, att träna med honom i sjalen är bästa sättet att söva den lille klängapan).
Mitt nygamla pass såg ut enligt följande (3 varv av respektive cirkel):
Att gå upp i morse var ingen höjdare. Jag hade helst velat tillbringa dagen i sängen med täcket långt uppdraget över huvudet, men det gick inte Neo med på. Han var inte på humör alls, och har varit väldigt klängig hela dagen. Så, för att få bukt med illamåendet och få honom nöjd körde jag ett litet träningspass. Men mitt vanliga, som inleds med 15 min kettlebells, var inte att tänka på. Istället körde jag en kombination av mitt gamla bärsjalspass och mitt vanliga pass. Helt OK, kändes det, och som sagt, jag slapp må illa i den dryga timme jag höll på att träna (Neo somnade som vanligt, att träna med honom i sjalen är bästa sättet att söva den lille klängapan).
Mitt nygamla pass såg ut enligt följande (3 varv av respektive cirkel):
- Uppsteg på stol, ett ben i taget (12 reps) - Stillastående utfallssteg med bakre benet på stol, ett ben i taget (12 reps) - Stillastående utfallssteg från golvet, ett ben i taget (12 reps)
- Benböj med boll bakom ryggen på 4 olika sätt (benen axelbrett med tårna framåt/utåt, benen bredare än axelbrett med tårna framåt/utåt) (20 reps)
- Variant av bäckenlyft fast sittande på golvet med benen på en pall (20 reps) - Variant av bäckenlyft fast sittande på rumpan på golvet, ett ben i taget med foten på golvet (20 reps) - "vick-på-rumpan"-övning för utsidan av låren (12 reps) - "Kalinka" (12 reps) - "Omvänd finne med vikt" (12 reps)
- Vadpress 5 varianter (benen axelbrett tårna framåt/utåt, benen bredare än axelbrett med tårna framåt/utåt, ett ben i taget) (20 reps)
- "Ståsittande rodd med gummislang" (12 reps) - "Shoulder runs"
- TRX: squat-row -biceps - squat-flies - triceps (12 reps av varje)
- TRX med fötterna i TRX-banden: baksida lår - hip adduction - bäckenlyft - baksida lår igen på ett annat sätt (12 reps av varje)
- Pik-plankan som jag beskrev här (12 reps) - upphängd sidoplanka 20 sek
torsdag 9 maj 2013
Yes!
Då var vi av med vår utegrill/trädgårdsgrill. Ett stort tungt åbäke som mest stod ivägen för gräsklipparen och som vi funderade på att bygga om till fågelholk istället. Typ. För grillar gör vi ytterst sällan (blir inte samma grej när man är vegan). Förra helgen fick jag ett ryck och la ut en annons på Blocket, och idag kom det några som ville köpa den och faktiskt ta med sig eländet direkt. Mannen och grannen fick bära medan jag tog hand om barnen (inklusive grannens dotter) och det var två mycket trötta karlar som kom in när det var klart. Skönt att ha försäljningen avklarad, för jag gillar verkligen inte att agera säljare. Jag är alldeles för snäll för det, enligt min (säljutbildade) man.
Annars tuffar dagarna på här. Neos eksem är värre igen, två dagar efter att jag övergav tråkdieten, och mina misstankar riktas mot sesampasta (tahini), dadlar eller majskakor, som jag åt igår men inte i förrgår, när eksemet såg OK ut. Jag blir så frustrerad och så arg på mig själv för att jag inte klarar av att låta bli att äta sådant som kan ge mer utslag! Samtidigt inser jag att jag MÅSTE äta, och ge efter för det jag är sugen på, för att inte trilla ner i ätstörningsträsket igen. Som Em sa, "att just du fick ett barn med födoämnesutlöst eksem kanske inte var så bra". Sluta amma är inget alternativ för mig, så just nu balanserar jag på en mycket svajjig lina. Utesluta de livsmedel som är värst för Neos eksem, men utan att bli sjuk själv på kuppen. Mitt självförtroende får sig en rejäl knäck varje gång jag "äter fel" (ur eksemsynpunkt), vilket påverkar hur jag mår psykiskt. Jag blir labil, ledsen och rädd för att ingen ska tycka om mig...
Igår gick jag vidare till nivå 2 i mammamage-programmet. Lite tyngre övningar, och som vanligt är jag osäker på om jag gör rätt. Vad jag däremot insåg var att det inte var några problem att klara av första testet. Jag börjar tröttna lite på mitt "vanliga" träningsprogram också, efter 3 veckor (tränade imorse), så det är väl dags att fundera ut ett nytt. Som fungerar med barn i sjal. 15-20 min är maxtiden att träna utan bebis nära för tillfället, och jag vill helst ha lite längre pass än så.
Annars tuffar dagarna på här. Neos eksem är värre igen, två dagar efter att jag övergav tråkdieten, och mina misstankar riktas mot sesampasta (tahini), dadlar eller majskakor, som jag åt igår men inte i förrgår, när eksemet såg OK ut. Jag blir så frustrerad och så arg på mig själv för att jag inte klarar av att låta bli att äta sådant som kan ge mer utslag! Samtidigt inser jag att jag MÅSTE äta, och ge efter för det jag är sugen på, för att inte trilla ner i ätstörningsträsket igen. Som Em sa, "att just du fick ett barn med födoämnesutlöst eksem kanske inte var så bra". Sluta amma är inget alternativ för mig, så just nu balanserar jag på en mycket svajjig lina. Utesluta de livsmedel som är värst för Neos eksem, men utan att bli sjuk själv på kuppen. Mitt självförtroende får sig en rejäl knäck varje gång jag "äter fel" (ur eksemsynpunkt), vilket påverkar hur jag mår psykiskt. Jag blir labil, ledsen och rädd för att ingen ska tycka om mig...
Igår gick jag vidare till nivå 2 i mammamage-programmet. Lite tyngre övningar, och som vanligt är jag osäker på om jag gör rätt. Vad jag däremot insåg var att det inte var några problem att klara av första testet. Jag börjar tröttna lite på mitt "vanliga" träningsprogram också, efter 3 veckor (tränade imorse), så det är väl dags att fundera ut ett nytt. Som fungerar med barn i sjal. 15-20 min är maxtiden att träna utan bebis nära för tillfället, och jag vill helst ha lite längre pass än så.
tisdag 7 maj 2013
En liten seger över mammakroppen
Igår kände jag att botten var nådd. Min diet för att få bukt med Neos eksem gav mig så mycket matfobi och gjorde mig så nojjig att jag trodde att jag skulle gå sönder. Det var definitivt ätstörningsvarning igen, och där vill jag verkligen inte hamna igen. Ringde min kära Em, som fungerar som bollplank i sådana här frågor, och efter vår diskussion kom jag fram till att nej, jag kan inte fortsätta med det. Nu betyder inte det att jag ska äta stora mängder av sådant som jag vet att Neo är känslig mot, utan bara att jag inte ska följa dieten strikt. Så nu har jag ätit morötter, rödbetor och zucchini till middagen - gott! Dessutom tvivlar jag lite på dietens effekt på eksemet. Det gjorde varken till eller från, de fem dagar jag höll på. Däremot har min minsting varit lite gladare och nöjdare idag, och hans mage har inte varit riktigt lika upprörd som den brukar. Trots att jag åt minst ett halvt kg sommarkål (wokad) igår.
Sommaren har verkligen kommit till Örebro idag. Barfota-shortsväder är det, och Noah har varit ute nästan hela dagen. Först på förskolan, sedan på en lekplats utanför M, W och Z:s hus, och därefter i vår och grannarnas trädgård. Jag har snufsat på en liten mirakelbebis (en VERKLIG mirakelbebis, tänker inte gå in på detaljerna här, men att han skulle finnas är nog ungefär lika sannolikt som att man skulle hitta rinnande vatten på månen) och umgåtts med hans mamma och M, medan W och Noah lekte med sand och vatten, och Neo och Z växelskrek/pratade med varandra. Lyckats skaffa mig lite solbränna, även om den delvis hamnade på näsan igår när vi promenerade till och från stan.
Och så har jag tränat. Mitt standardpass numera, d.v.s. lite kettlebells, lite chockträning och lite TRX. Samt mammamage-passet, det sista på nivå 1. Jag vet fortfarande inte om jag gör rätt. Däremot upptäckte jag igår att jag faktiskt kan springa, hoppa jämfota och hoppa på ett ben obehindrat, när jag och Noah for runt och "Bamsegympade" här hemma efter stadsbesöket! Det har jag inte kunnat sedan innan jag blev gravid med Noah. Nu betyder det inte att jag kan ge mig ut och jogga utan problem, men det borde betyda att min bäckenbotten har blivit starkare. Har mammamage-övningarna DEN effekten är jag nöjd och glad. Imorgon ska jag göra testet för att se om jag är redo för att gå vidare till nivå 2:-).
Sommaren har verkligen kommit till Örebro idag. Barfota-shortsväder är det, och Noah har varit ute nästan hela dagen. Först på förskolan, sedan på en lekplats utanför M, W och Z:s hus, och därefter i vår och grannarnas trädgård. Jag har snufsat på en liten mirakelbebis (en VERKLIG mirakelbebis, tänker inte gå in på detaljerna här, men att han skulle finnas är nog ungefär lika sannolikt som att man skulle hitta rinnande vatten på månen) och umgåtts med hans mamma och M, medan W och Noah lekte med sand och vatten, och Neo och Z växelskrek/pratade med varandra. Lyckats skaffa mig lite solbränna, även om den delvis hamnade på näsan igår när vi promenerade till och från stan.
Och så har jag tränat. Mitt standardpass numera, d.v.s. lite kettlebells, lite chockträning och lite TRX. Samt mammamage-passet, det sista på nivå 1. Jag vet fortfarande inte om jag gör rätt. Däremot upptäckte jag igår att jag faktiskt kan springa, hoppa jämfota och hoppa på ett ben obehindrat, när jag och Noah for runt och "Bamsegympade" här hemma efter stadsbesöket! Det har jag inte kunnat sedan innan jag blev gravid med Noah. Nu betyder det inte att jag kan ge mig ut och jogga utan problem, men det borde betyda att min bäckenbotten har blivit starkare. Har mammamage-övningarna DEN effekten är jag nöjd och glad. Imorgon ska jag göra testet för att se om jag är redo för att gå vidare till nivå 2:-).
söndag 5 maj 2013
Förkylda igen (för ovanlighetens skull)
Dags för en förkylningsomgång till. SUCK med stora bokstäver. Mannen har legat däckad halva dagen, Neo har varit kinkigare än kinkigast (fast är just nu väldigt nöjd där han ligger på en filt på golvet och tittar på TV- han har vridit sig från rygg till sidan för att se bättre vilket tyder på att han snart kommer att kunna vända sig från rygg till mage) och Noahs näsa rinner värre än den värsta vårflod. Själv har jag lite känningar av min hals och mitt huvud. Och har avbokat tiden hos naprapaten imorgon. Jag vill inte utsätta min pappa för ännu en förkylning när han knappt har tillfrisknat från den förra. Och inte lämna honom med en skrikande Neo bara för att jag behöver knaka ut min nacke. Har jag stått ut så här länge kan jag nog stå ut ett tag till.
Annars - inte mycket gjort idag. Tvättat, burit barn, grävt lite i trädgården, bakat kikärtskex och promenerat. Lagat mat. Nojjat över min tråkiga diet. Håller på att ge upp, är rädd att jag tappar för mycket i vikt om jag följer den eftersom jag inte vet vad jag ska äta och därför låter bli att göra det av och till. Min lösning på problemet, vilket inte är så bra i längden. Dessutom undrar jag om det verkligen har någon effekt på Neos prickar. Igår kliade han sig mer än vanligt. Idag har han varit supergnällig. Och hans eksemprickar har blivit större igen. Det brukar de bli när han är sjuk. Tar en dag i taget, försöker kämpa på i någon dag eller två till. Sedan får jag se.
Annars - inte mycket gjort idag. Tvättat, burit barn, grävt lite i trädgården, bakat kikärtskex och promenerat. Lagat mat. Nojjat över min tråkiga diet. Håller på att ge upp, är rädd att jag tappar för mycket i vikt om jag följer den eftersom jag inte vet vad jag ska äta och därför låter bli att göra det av och till. Min lösning på problemet, vilket inte är så bra i längden. Dessutom undrar jag om det verkligen har någon effekt på Neos prickar. Igår kliade han sig mer än vanligt. Idag har han varit supergnällig. Och hans eksemprickar har blivit större igen. Det brukar de bli när han är sjuk. Tar en dag i taget, försöker kämpa på i någon dag eller två till. Sedan får jag se.
lördag 4 maj 2013
Tungt
Idag var kroppen helt ur form när jag skulle träna. Det kändes tungt och jag var inte alls motiverad. Bet ihop och kämpade på, och var nöjd när passet var avklarat. För det mesta är jag taggad när det är träningsdags, men som sagt, idag ville det sig inte. Noah har dessutom haft en sådan där känslosam dag med många ilskna utbrott och mycket skrik och gråt, varvat med soliga stunder av lek och skratt. Han och grannens jämnåriga tjej försvann t.ex. och var borta i en hel timme (i vårt hus) när vi satt i uterummet och fikade. Det har inte hänt förut. Jag har tagit hand om en ganska kinkig Neo så gott det nu har gått. Mycket bärande idag också.
Annars är det hans eksem som upptar mycket av mina tankar. Jag är inne på dag två av dieten, och det är INTE lätt att komma på vad jag ska äta. Dessutom smakar maten inte särskilt mycket, eftersom nästan alla kryddor (utom salt, gräslök, salladslök, koriander och persilja) inte är tillåtna på grund av höga halter av salicylater. Jag är så nojjig. Vill inte göra fel och därmed förstöra allting.SUCK!
Jag är så TRÖTT på att tänka, trött på alla krav, trött på att orka vara den som planerar, har koll på läget och fixar med allt löpande! I synnerhet när båda barnen är kinkiga, mannen har ont i halsen och jag själv inte får sova (och äta) tillräckligt. Håller på att bryta ihop just ikväll, känns det som. Säkert blir det bättre imorgon, men just nu vill jag bara göra som Noah: ställa mig och skrika för att allt är så jobbigt. Neo gnäller, gnyr och kliar sig, och är bara lugn om jag är i ständig rörelse... Jag vill ha en time-out! Kan man få det som mamma, eller?
Annars är det hans eksem som upptar mycket av mina tankar. Jag är inne på dag två av dieten, och det är INTE lätt att komma på vad jag ska äta. Dessutom smakar maten inte särskilt mycket, eftersom nästan alla kryddor (utom salt, gräslök, salladslök, koriander och persilja) inte är tillåtna på grund av höga halter av salicylater. Jag är så nojjig. Vill inte göra fel och därmed förstöra allting.SUCK!
Jag är så TRÖTT på att tänka, trött på alla krav, trött på att orka vara den som planerar, har koll på läget och fixar med allt löpande! I synnerhet när båda barnen är kinkiga, mannen har ont i halsen och jag själv inte får sova (och äta) tillräckligt. Håller på att bryta ihop just ikväll, känns det som. Säkert blir det bättre imorgon, men just nu vill jag bara göra som Noah: ställa mig och skrika för att allt är så jobbigt. Neo gnäller, gnyr och kliar sig, och är bara lugn om jag är i ständig rörelse... Jag vill ha en time-out! Kan man få det som mamma, eller?
fredag 3 maj 2013
Hur ska jag överleva detta???
Första dagen på "bli-av-med-Neos-eksem"-dieten. Inget vidare värst, känns det, och det enda jag har i huvudet är "hur ska jag överleva detta?" Känns jobbigt att begränsa min mathållning ÄNNU mer än vad jag redan har gjort, även om jag fuskar och äter äpplen, fikon, morötter och sojayoghurt. Samt eventuellt glutenfritt bröd. Det känns som jag gör "fel" när jag äter det och jag är rädd att det är DET som ska göra att Neos eksem inte blir bättre. Känns jobbigt att ha en massa förbud runt mat och ätande. Och jag är så rädd för att trilla ner i mitt ätstörningsträsk igen. Samtidigt lider jag av att inte veta vad det är som orsakar Neos utslag, så jag vill verkligen ge detta ett försök. Vad gör jag om dieten inte fungerar då? Vad ska jag utesluta då?
Annars har dagen bjudit på en långpromenad tillsammans med M och våra bebisar medan de stora barnen var på förskolan. Jättetrevligt att ha hittat någon att traska med! Noah var förhållandevis samarbetsvillig när vi skulle hem från dagis, vilket förstås var ett plus. Däremot har Neo varit kinkig på kvällen, och det slutade med 10 ofrivilliga minuter på crosstrainern för att få honom att somna (lyckades).
Vidare har jag ringt till landstingets vårdsluss för att förklara att jag inte gärna släpar iväg mig själv och barnen till Hallsberg för att snabbare få träffa en barnläkare. Damen jag pratade med var mycket förstående, ringde till barnmottagningen och sedan återkom hon till mig med besked om att vi nu står i kö i Örebro istället, och att de skickar en kallelse så snart de har möjlighet att ta emot oss. Det känns bra. För som sagt - att ta sig till och från Hallsberg med båda sönerna tar en dag. Att ta sig till och från sjukhuset här i stan tar en halv och kräver mycket mindre i form av strul. Men det känns jobbigt att inte ha någon att bolla allergier, eksem och dieter med.
Sedan ett tråkigt besked. Det är dags för min väninna och hennes dotter att åka tillbaks till det land där hon för tillfället bor och har bott sedan nästan 10 år. De ska flytta tillbaks till Sverige, men först om ett drygt år. På måndag åker de. Tyvärr hinner vi inte träffas innan. Förhoppningsvis kommer hon och lilltjejen tillbaks i juli igen.
Helgen? Projekt bygga ihop sandlåda, fixa grönsaksland nummer 2, rensa ogräs, träna och eventuellt, eventuellt om vi orkar, gå på dockteater inne i stan. Gärna sova också - om möjlighet ges...
Annars har dagen bjudit på en långpromenad tillsammans med M och våra bebisar medan de stora barnen var på förskolan. Jättetrevligt att ha hittat någon att traska med! Noah var förhållandevis samarbetsvillig när vi skulle hem från dagis, vilket förstås var ett plus. Däremot har Neo varit kinkig på kvällen, och det slutade med 10 ofrivilliga minuter på crosstrainern för att få honom att somna (lyckades).
Vidare har jag ringt till landstingets vårdsluss för att förklara att jag inte gärna släpar iväg mig själv och barnen till Hallsberg för att snabbare få träffa en barnläkare. Damen jag pratade med var mycket förstående, ringde till barnmottagningen och sedan återkom hon till mig med besked om att vi nu står i kö i Örebro istället, och att de skickar en kallelse så snart de har möjlighet att ta emot oss. Det känns bra. För som sagt - att ta sig till och från Hallsberg med båda sönerna tar en dag. Att ta sig till och från sjukhuset här i stan tar en halv och kräver mycket mindre i form av strul. Men det känns jobbigt att inte ha någon att bolla allergier, eksem och dieter med.
Sedan ett tråkigt besked. Det är dags för min väninna och hennes dotter att åka tillbaks till det land där hon för tillfället bor och har bott sedan nästan 10 år. De ska flytta tillbaks till Sverige, men först om ett drygt år. På måndag åker de. Tyvärr hinner vi inte träffas innan. Förhoppningsvis kommer hon och lilltjejen tillbaks i juli igen.
Helgen? Projekt bygga ihop sandlåda, fixa grönsaksland nummer 2, rensa ogräs, träna och eventuellt, eventuellt om vi orkar, gå på dockteater inne i stan. Gärna sova också - om möjlighet ges...
torsdag 2 maj 2013
The FAILSAFE diet
Min stackars lillkille är fortsatt prickig i ansiktet. Idag har jag börjat smörja in honom med Mildison, något jag bara tar till i nödfall. Men när eksemet börjar vätska, då har det gått så långt att till och med jag inser att huden behöver hjälp med att läkas. Normalt sett smörjer jag nämligen "bara" med kallpressad kokosolja, vilket är vad som fungerar bäst (jag har jämfört med apotekets salvor).
Jag blir alltmer övertygad om att det som ger Neo utslag är dels livsmedel som är kända för att trigga igång kroppens egen produktion av histamin (t.ex. choklad, ananas, jordgubbar, tomat), dels ett antal livsmedel som innehåller höga halter av biogena aminer (t.ex. tempeh, lagrade produkter som balsamvinäger). Eftersom det lär dröja innan vi får prata med någon barnallergispecialist, har jag tagit saken i egna fingrar och googlat massor för att utröna vilka livsmedel som är "riskabla" vid denna form av överkänslighet. Det var inte så lätt. Däremot snubblade jag över en diet som verkar hjällpa; the FAILSAFE diet.
Förkortningen FAILSAFE står för Free of Additives, Low in Salicylates, Amines and Flavour Enhancers, och innebär i korthet att man uteslutet en rad livsmedel under 4 veckor, för att sedan återintroducera dem, för att provocera fram eventuella responser i form av symptom, som eksem. Eftersom jag är vegan och äter spannmålsfritt är min diet ganska begränsad som den är. Ändå tänkte jag nu ge failsafe en chans. Fast i modifierad version. Kött och mjölk, samt spannmål går givetvis bort från den lista som publiceras på länken ovan, och jag lägger till några saker som jag har ätit förut och som Neo verkar tåla (t.ex. Red Delicious-äpplen, fikon, dadlar, glutenfritt bröd och linfrön). Tänker ge det 2 veckor. Om eksemet inte blir bättre tar jag bort det som är egna tillägg och testar i 2-3 veckor till. Funkar inte det - så kanske, kanske vi har fått tid hos åtminstone en barnläkare då.
Det där med läkare är ett kapitel för sig. Idag kom nämligen en bekräftelse på att barnmottagningen har mottagit remissen för Neo. Och vi kommer att bli kallade till undersökning om 1-2 månader. I HALLSBERG av alla ställen. Dit är det visserligen "bara" 3-4 mil, men när vi bor 5 km från sjukhuset (där de förmodligen är mer kompetenta) känns det lite smått struligt, i synnerhet då vi inte har någon bil (och inte vill ha någon heller). Att ta sig till Hallsberg med i bästa fall ett, i värsta fall två barn, med buss och sedan buss eller tåg, tar nämligen MINST 1½ timme. Sedan ska vi hem också. Och hitta offentliga toaletter till 3-åringen, äta lunch, mellanmål o.s.v. Imorgon är det jag som ringer vårdslussen och ber att få stå kvar i kön i Örebro. Jag vill dessutom inte prata med "en barnläkare" utan med någon som kan någonting om eksem. Och med en dietist så att jag kan få hjälp med att planera hur jag ska introducera smakportioner till min lille kille.
Just det ja! Idag har jag tränat, samma gamla program som i tisdags. Och kört mammamageövningarna. Det är fortfarande svårt att hitta rätt muskler och jag är rädd att jag gör mer fel än rätt. Lyckligtvis är min diastas inte så bred, som mest 2 fingrar, och 5 cm över och 5 cm under naveln är den "bara" ett knappt finger bred. Kanske 1 cm djup från 5 cm nedanför naveln till bröstbenet. Får se om den minskar när jag har tränat igenom alla nivåer - om sisådär 3-4 månader...
Jag blir alltmer övertygad om att det som ger Neo utslag är dels livsmedel som är kända för att trigga igång kroppens egen produktion av histamin (t.ex. choklad, ananas, jordgubbar, tomat), dels ett antal livsmedel som innehåller höga halter av biogena aminer (t.ex. tempeh, lagrade produkter som balsamvinäger). Eftersom det lär dröja innan vi får prata med någon barnallergispecialist, har jag tagit saken i egna fingrar och googlat massor för att utröna vilka livsmedel som är "riskabla" vid denna form av överkänslighet. Det var inte så lätt. Däremot snubblade jag över en diet som verkar hjällpa; the FAILSAFE diet.
Förkortningen FAILSAFE står för Free of Additives, Low in Salicylates, Amines and Flavour Enhancers, och innebär i korthet att man uteslutet en rad livsmedel under 4 veckor, för att sedan återintroducera dem, för att provocera fram eventuella responser i form av symptom, som eksem. Eftersom jag är vegan och äter spannmålsfritt är min diet ganska begränsad som den är. Ändå tänkte jag nu ge failsafe en chans. Fast i modifierad version. Kött och mjölk, samt spannmål går givetvis bort från den lista som publiceras på länken ovan, och jag lägger till några saker som jag har ätit förut och som Neo verkar tåla (t.ex. Red Delicious-äpplen, fikon, dadlar, glutenfritt bröd och linfrön). Tänker ge det 2 veckor. Om eksemet inte blir bättre tar jag bort det som är egna tillägg och testar i 2-3 veckor till. Funkar inte det - så kanske, kanske vi har fått tid hos åtminstone en barnläkare då.
Det där med läkare är ett kapitel för sig. Idag kom nämligen en bekräftelse på att barnmottagningen har mottagit remissen för Neo. Och vi kommer att bli kallade till undersökning om 1-2 månader. I HALLSBERG av alla ställen. Dit är det visserligen "bara" 3-4 mil, men när vi bor 5 km från sjukhuset (där de förmodligen är mer kompetenta) känns det lite smått struligt, i synnerhet då vi inte har någon bil (och inte vill ha någon heller). Att ta sig till Hallsberg med i bästa fall ett, i värsta fall två barn, med buss och sedan buss eller tåg, tar nämligen MINST 1½ timme. Sedan ska vi hem också. Och hitta offentliga toaletter till 3-åringen, äta lunch, mellanmål o.s.v. Imorgon är det jag som ringer vårdslussen och ber att få stå kvar i kön i Örebro. Jag vill dessutom inte prata med "en barnläkare" utan med någon som kan någonting om eksem. Och med en dietist så att jag kan få hjälp med att planera hur jag ska introducera smakportioner till min lille kille.
Just det ja! Idag har jag tränat, samma gamla program som i tisdags. Och kört mammamageövningarna. Det är fortfarande svårt att hitta rätt muskler och jag är rädd att jag gör mer fel än rätt. Lyckligtvis är min diastas inte så bred, som mest 2 fingrar, och 5 cm över och 5 cm under naveln är den "bara" ett knappt finger bred. Kanske 1 cm djup från 5 cm nedanför naveln till bröstbenet. Får se om den minskar när jag har tränat igenom alla nivåer - om sisådär 3-4 månader...
onsdag 1 maj 2013
Plötsligt händer det!
Igår blev det ingenting skrivet, trots att jag hade en Noahfri förmiddag. Den ägnade jag istället åt att träna (samma sak som förra veckan, Neo är omöjlig att lägga ifrån sig längre stunder) och att gå till apoteket för att hämta ut Neos medicin. Den har jag dock inte vågat ge honom än, så han ser fortfarande ut som ett hallon i ansiktet. Jag är nästan helt säker på att det denna gång var mitt intag av tempeh (en fermenterad sojabönsprodukt) som har givit upphov till eksemet - googlade på engelska sidor och hittade en lista där just tempeh rabblades upp som ett livsmedel med "mycket hög förekomst av biogena aminer". Däremot är eksemet lugnare på magen och armarna, så jag avvaktar nog någon dag eller två till med att ge medicin. Det stod i bipacksedeln att ovanliga biverkningar som dock framför allt förekommer hos barn är att de blir uppjagade och får ont i magen. Och jag har ingen lust att testa om Neo är ett av de barn som drabbas. I alla fall inte just nu. Han sov inte mycket igår och behöver därför få vila mer idag.
Efter lunch hämtade jag som vanligt Noah från dagis, och sedan kom M med sina barn på besök. De bor inte långt från oss, och barnen är ganska jämngamla (hennes son och Noah är födda samma år, men det skiljer 11 månader, hennes dotter är en månad yngre än Neo - så de är INTE födda samma år fast de är mer jämna i ålder). Jättetrevligt, och barnen hade kul tillsammans. Extra roligt var det att se hur bebisarna intresserade sig för varandra. De "stod" (med hjälp av oss såklart) mitt emot varandra och jollrade, log och tittade intresserat på vad den andra hade för sig. Det gjorde nog intryck på Neo, för han vägrade sova så länge besökarna var kvar. Därefter somnade han utmattad vid mitt bröst och fortsatte att sova i sin korg i en hel kvart!!!! Plötsligt händer det! Men - sedan var han vaken mellan kl. 17 och 21, vilket var två timmar längre än vanligt. Han brukar sova 2-3 timmar på förmiddagen - över lunch, sedan lika länge på eftermiddagen och somna kl. 19. Igår sov han 2 x 30 min samt 2½ timme mitt på dagen. Och var vaken 2 timmar längre än normalt.
Någon Valborgsmässobrasa orkade vi inte titta på. Mannen och jag var väldigt nöjda med att sitta hemma och titta på TV med vår stora sovande son i ett rum och den lilla vakna i knät. Jag hade dessutom spänningshuvudvärk (jag måste verkligen boka in det där besöket hos naprapaten nu), och hade en sådan kväll då jag var bottenlöst hungrig och åt hur mycket som helst. Så idag mår jag ganska kasst psykiskt. Jag är besviken över att jag åt mer än vad jag på förhand har bestämt att jag "får" på kvällarna, samtidigt som jag VET att jag nog behövde äta... Måste ta tag i detta nu... Så trött på att låta mina ätstörningsspöken styra mitt liv!
Idag blir det besök hos morföräldrarna. Mannen ska eventuellt låna deras bil och åka iväg för att köpa en sandlåda att ha i trädgården. Blir kanon när den är på plats!
Efter lunch hämtade jag som vanligt Noah från dagis, och sedan kom M med sina barn på besök. De bor inte långt från oss, och barnen är ganska jämngamla (hennes son och Noah är födda samma år, men det skiljer 11 månader, hennes dotter är en månad yngre än Neo - så de är INTE födda samma år fast de är mer jämna i ålder). Jättetrevligt, och barnen hade kul tillsammans. Extra roligt var det att se hur bebisarna intresserade sig för varandra. De "stod" (med hjälp av oss såklart) mitt emot varandra och jollrade, log och tittade intresserat på vad den andra hade för sig. Det gjorde nog intryck på Neo, för han vägrade sova så länge besökarna var kvar. Därefter somnade han utmattad vid mitt bröst och fortsatte att sova i sin korg i en hel kvart!!!! Plötsligt händer det! Men - sedan var han vaken mellan kl. 17 och 21, vilket var två timmar längre än vanligt. Han brukar sova 2-3 timmar på förmiddagen - över lunch, sedan lika länge på eftermiddagen och somna kl. 19. Igår sov han 2 x 30 min samt 2½ timme mitt på dagen. Och var vaken 2 timmar längre än normalt.
Någon Valborgsmässobrasa orkade vi inte titta på. Mannen och jag var väldigt nöjda med att sitta hemma och titta på TV med vår stora sovande son i ett rum och den lilla vakna i knät. Jag hade dessutom spänningshuvudvärk (jag måste verkligen boka in det där besöket hos naprapaten nu), och hade en sådan kväll då jag var bottenlöst hungrig och åt hur mycket som helst. Så idag mår jag ganska kasst psykiskt. Jag är besviken över att jag åt mer än vad jag på förhand har bestämt att jag "får" på kvällarna, samtidigt som jag VET att jag nog behövde äta... Måste ta tag i detta nu... Så trött på att låta mina ätstörningsspöken styra mitt liv!
Idag blir det besök hos morföräldrarna. Mannen ska eventuellt låna deras bil och åka iväg för att köpa en sandlåda att ha i trädgården. Blir kanon när den är på plats!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)