måndag 18 mars 2013

Nu, äntligen!

Äntligen vaknade jag utan halsont i morse! Eller - vaknade och vaknade, blev väckt, snarare. Natten var tuff; somnade kl. 22, amning kl. 23.30, 01.15, 02.30 (med blöjbyte), 03.30, 04.15, 05.40 (med blöjbyte) och däremellan spark och vift från bebis sida (vi sover tillsammans). Sedan somnade Neo ÄNTLIGEN lite lugnare, men då vaknade Noah, och efter en kramstund med mannen kom han in till mig och började babbla. SUCK! Kl. 06.50 var det bara att stiga upp. Jag passade på att träna lite medan barnen pratade med varandra - lite kettlebells. Sedan protesterade Noah högljutt. Han gillar INTE när jag tränar, och uppmanar mig oavbrutet att sluta. Jättepåfrestande! Han är inne i en väldigt bossig ålder för tillfället och vill bestämma ALLT. Inklusive hur mycket ost mannen får ha på mackan.

Framåt förmiddagen tog vi en promenad till min pappa, barnens morfar, som bor 2 km från oss. Han är pensionär sedan två år, och umgås gärna med sina barnbarn då och då. Så skönt att få lite avlastning och lekhjälp! Förutom att han är jättebra på att leka med Noah är han inte rädd för att ta hand om en liten skrikande trött Neo, och har en förmåga att få honom att somna också. Därför fick jag lite tid till att umgås BARA med Noah, vilket händer ytterst sällan. Vi bakade vaniljmuffins med hackad mörk choklad i, samt tittade på Pippi Långstrump tillsammans. Mysigt!

Lite mer träning blev det under eftermiddagen, delvis med Neo i sjalen. Lite vadpress, lite ben, lite mage. Ganska lugnt, totalt kanske 45 min (inklusive kettlandet), känns att jag har varit sjuk för orken är inte den bästa. Nu sitter jag som vanligt med en sovande liten groda i knät och försöker ladda för min disputation på fredag. Ordentligt nervös, framför allt för att delar av betygsnämnden ska ställa ingående frågor om sin egen forskning som jag har refererat till. Samt nervös för att något ska gå snett med barnvaktandet. Äh, det går nog bra. Bara vi håller oss friska...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar