onsdag 1 maj 2013

Plötsligt händer det!

Igår blev det ingenting skrivet, trots att jag hade en Noahfri förmiddag. Den ägnade jag istället åt att träna (samma sak som förra veckan, Neo är omöjlig att lägga ifrån sig längre stunder) och att gå till apoteket för att hämta ut Neos medicin. Den har jag dock inte vågat ge honom än, så han ser fortfarande ut som ett hallon i ansiktet. Jag är nästan helt säker på att det denna gång var mitt intag av tempeh (en fermenterad sojabönsprodukt) som har givit upphov till eksemet - googlade på engelska sidor och hittade en lista där just tempeh rabblades upp som ett livsmedel med "mycket hög förekomst av biogena aminer". Däremot är eksemet lugnare på magen och armarna, så jag avvaktar nog någon dag eller två till med att ge medicin. Det stod i bipacksedeln att ovanliga biverkningar som dock framför allt förekommer hos barn är att de blir uppjagade och får ont i magen. Och jag har ingen lust att testa om Neo är ett av de barn som drabbas. I alla fall inte just nu. Han sov inte mycket igår och behöver därför få vila mer idag.

Efter lunch hämtade jag som vanligt Noah från dagis, och sedan kom M med sina barn på besök. De bor inte långt från oss, och barnen är ganska jämngamla (hennes son och Noah är födda samma år, men det skiljer 11 månader, hennes dotter är en månad yngre än Neo - så de är INTE födda samma år fast de är mer jämna i ålder). Jättetrevligt, och barnen hade kul tillsammans. Extra roligt var det att se hur bebisarna intresserade sig för varandra. De "stod" (med hjälp av oss såklart) mitt emot varandra och jollrade, log och tittade intresserat på vad den andra hade för sig. Det gjorde nog intryck på Neo, för han vägrade sova så länge besökarna var kvar. Därefter somnade han utmattad vid mitt bröst och fortsatte att sova i sin korg i en hel kvart!!!! Plötsligt händer det! Men - sedan var han vaken mellan kl. 17 och 21, vilket var två timmar längre än vanligt. Han brukar sova 2-3 timmar på förmiddagen - över lunch, sedan lika länge på eftermiddagen och somna kl. 19. Igår sov han 2 x 30 min samt 2½ timme mitt på dagen. Och var vaken 2 timmar längre än normalt.

Någon Valborgsmässobrasa orkade vi inte titta på. Mannen och jag var väldigt nöjda med att sitta hemma och titta på TV med vår stora sovande son i ett rum och den lilla vakna i knät. Jag hade dessutom spänningshuvudvärk (jag måste verkligen boka in det där besöket hos naprapaten nu), och hade en sådan kväll då jag var bottenlöst hungrig och åt hur mycket som helst. Så idag mår jag ganska kasst psykiskt. Jag är besviken över att jag åt mer än vad jag på förhand har bestämt att jag "får" på kvällarna, samtidigt som jag VET att jag nog behövde äta... Måste ta tag i detta nu... Så trött på att låta mina ätstörningsspöken styra mitt liv!

Idag blir det besök hos morföräldrarna. Mannen ska eventuellt låna deras bil och åka iväg för att köpa en sandlåda att ha i trädgården. Blir kanon när den är på plats!

3 kommentarer:

  1. Skulle bara titta in o säga hej :-) Och se hur ni har det :-) Våra små blir större fort eller hur!

    Blir så imponerad av dig som kämpar så med din sjukdom samtidigt som du har två små barn o två bloggar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, vännen! Ska skicka ett mail till dig nu när jag sitter vid datorn (läser oftast bloggar från mobilen och glömmer sedan bort att maila...).

      Jag vet inte om jag är så mycket att bli imponerad av. Bloggarna är väl mina andningshål för att klara av vardagen, ätstörningstankarna och bekymrena med Neos eksem.
      Kramis

      Radera
  2. Nä, jag vet bara själv hur de där ätstörningstankarna förstör o tar energi o allt. Jag fick aldrig några fysiska men av mina år i träsket men det upptog min tankeverksamhet under allt för lång tid. Usch, det är en gräslig sjukdom att bita sig fast och jag är så tacksam att jag faktiskt känner mig helt frisk sen rätt många år tillbaka. Ska bara få lite tid vid datorn o svara på mailen o sen ska jag lägga till dig i min läslista oxå :-)

    SvaraRadera