Trött är jag idag. Som så många andra dagar den här veckan. Men jag har svårt för att somna, och vaknar tidigt. Strax efter kl. 6. Utan klocka. Med ett sovande barn vid min sida. Kan inte somna om. Kanske är det stresshormoner som pyr omkring i kroppen. Jag har känt mig låg, nästintill deprimerad, och det har satt sig i kroppen i form av låsningar i bröstrygg (så att jag inte kan andas djupt), ländrygg och bäcken. Smärta i knän, fotleder. En putande mage. Som en anka. När kroppen inte känns bra, mår inte själen heller bra, så det blir en ond cirkel, där sinnesstämningen gör kroppen ond, och den onda kroppen gör sinnet mörkt. De förstärker varandra i ett aldrig upphörande flöde. Om jag inte lyckas bryta. Och det lyckades jag, eller snarare, min naprapat, med i tisdags. Så skönt det var att i min morgonyoga kunna dra ner andetaget i magen igen! Och så trött jag var efter besöket. Ofta har mina kroppsbehandlingar den effekten på mig. Jag blir liksom mjuk i både kropp och själ, och oerhört utmattad, utan att jag egentligen har gjort någonting fysiskt eller psykiskt utmattande.
Idag var det dags för nästa "behandling", hett efterlängtad och bokad sedan länge. Shadowyoga hos Annika på Stillastund. Jag promenerade dit i det vackra vintervädret. Isen höll på att lägga sig på Svartån, solen sken över det vita täcke som blivit resultatet av två dagars snöfall, och några gräsänder kvackade i kapp med isens smällande. Väl inne shalan doftade det fantastiskt av rökelsen, som Annika köper i Indien. Jag fylldes av värme, både i kroppen och i själen, och allt det hårda liksom smälte bort, tinade upp.
Jag fick göra min yogaserie, med Annika som iakttagare. När man som jag, alltid tränar ensam utan annan publik än barnen (som mest klättrar på mig och babblar med mig under tiden jag försöker yoga) är det nästan läskigt att ha någon som ser på. Det är den där lilla prestationsprinsessan i mig som tittar fram, inser jag, hon som alltid vill göra allting rätt, kunna allt, veta allt, som inte får ha fel. Hon, vars röst jag måste försöka dämpa - men som skriker så högt här hemma när alla mina killar (inklusive den äldre varianten) är trötta, arga och gnälliga. Hon som gör att jag får migrän, låsningar i kroppen och en själ som önskar att den snart hade gjort sitt här på jorden och fick vandra vidare. Jag blir blyg. Vet inte hur jag ska stå, röra mig, föra mig, vart jag ska titta, vilken ordning mina asanas kommer. Efter en stund släppte det. När Annika började prata mig igenom några nya saker (kackimudra tror jag att den ena hette, den andra var ställningen "grodan" på ren svenska, den tredje en ny avslutning i lotus och återigen med kackimudra), korrigera och instruera, då var det lättare. Som att låta huvudet hänga, stanna kortare tid i de stående ställningarna, låta andetaget flöda och leda mig genom serien, att händerna ska vara i axelhöjd i uppvärmningens "simtag", att trycka ifrån med händerna och sjunka ner med bröstet i hunden, att "katten kräks" med tillhörande diagonala lyft ska göras på ett annat sätt, att framåtböjen i sittande ska gå ända från höftleden och andetaget komma från två punkter på rumpan (från två akupunkturpunkter på gallblåsemeridianen tror jag)... Jag förundrades över att kroppen var så villig att arbeta med mig. Den var så mjuk idag! Flexibel och rörlig. Tiden bara försvann och jag njöt av min stilla stund.
Efteråt var jag mjukare än tidigare. Och tröttare. Spänningar hade släppt. Benen var trötta. Bäckenet lite ömt. Själen hade fått lite ny energi, och jag upplevde verkligen att yogan hade effekt i flera dimensioner. På kroppen. På själen. Och på intuitionen. Tålamodet förbättrades, stresskänsligheten minskade, och jag blev mer tillåtande. Underbart! Men tröttande.
Om ni inte redan har gjort det rekommenderar jag varmt att ni läser Annikas bok; En aning om yoga (2014). Hennes yogaresa är allt annat än den man ser på bloggar och läser om i tidningar. Om själsliga och kroppsliga utflykter och vindlingar. Jag hade svårt att släppa den ifrån mig när jag började läsa. Finns kanske på ett bibliotek nära dig om du inte vill ha ett eget exemplar:-).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar