måndag 14 juli 2014

Knakande bäckenfog och separerade magmuskler

Idag var jag alltså hos sjukgymnasten för att kontrollera hur mina magmuskler har läkt ihop. Domen var väntad: Det finns ingenting mer jag kan göra på egen hand. Jag har tränat ihop mina muskler så mycket jag kan, och det som återstår är en eventuell remiss till plastikkirurgen på sjukhuset för bedömning där. De kommer förmodligen inte tycka att min separation är tillräckligt bred, djup och besvärande för att de ska kunna åtgärda den, utan jag kommer att hänvisas till att bekosta en eventuell operation på egen hand. Jag är inte det minsta sugen på operation, oavsett vem som betalar, men är utled på att må dåligt över att min mage bullar ut på fel ställen och gör att jag får ont och har problem när jag tränar. Hur bred den är? 3 cm, djupet svårbedömt, men jag KAN hålla magen platt när jag gör t.ex. crunches. Jag har tränat helt rätt och tränar helt rätt, så det är inte det som är felet. Jag har gjort vad jag har kunnat och kan inte göra mer, varken med hjälp av träning eller sjukgymnast.

När jag ändå var hos sjukgymnasten och detta hade konstaterats, bad jag henne kolla om hon kunde lista ut varför jag har ont i ländryggen, ljumskarna och vristerna om jag inte tränar styrketräning varannan dag (som nu när jag bara yogar). Känns som växtvärk, molande, ihållande. Jobbigt! Mycket klämmande, kännande, tryckande, hummande, tänkande, flummande... Hon hittade inget riktigt fel. Jag var rak, rakare än de flesta, symmetrisk, flexibel och rörlig, balansen bra och såväl muskler som de flesta leder kändes OK, men eftersom min kroppsform är rak, har jag en tendens att bli stelare än dem som är mer kurviga i sin ryggrad. Jag är trycköm över ryggraden, delar av sätet (musklerna) och framför allt, bäckenfogen fram. Verkar som jag FORTFARANDE har kvar delar av foglossningen jag hade med Neo - som föddes i december 2012! Jag fick låna ett bäckenstabiliserande bälte för att se om det kunde göra någon nytta, och det verkar det kunna. Jag har faktiskt mindre ont nu när jag har det på mig, än när jag inte har det. Påtaglig skillnad!

På torsdag har jag en telefontid med vårdcentralsläkaren. Får se om han tycker att det är OK att remittera mig vidare. Annars är det väl bara att gilla läget, försöka leva med min mage, och se om jag kan hitta någon alternativ behandlingsmetod...

Neo - fortsatt frustrerad över att han inte kan prata, och fortsatt väldigt dreglig. Hittade två nya tänder i hans lilla mun, kindvarianter, i överkäken. Nu har han fyra framtänder och två "näst innersta kindtänder" i överkäken, och två framtänder i underkäken.

Noah - vill gärna ha egentid med mig igen, så idag har vi gjort marinad till Vecon/fejkon (baconliknande sojakött) tillsammans, och spelat "Råttfällan". Den killen ÄLSKAR att spela brädspel, liksom sin far. Jag gillar det inte. Men Råttfällan tycker jag faktiskt är riktigt roligt att spela. Gäller bara att låta Noah vinna tillräckligt ofta...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar